Den samlade elevhälsan

Den samlade elevhälsan

I och med skollagen (2010:800) som började tillämpas 1 juli 2011 samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa.

Ur ”Vägledning för Elevhälsan” 2014 har Skolverket och Socialstyrelsen i samarbete formulerat riktlinjer för bl.a. Den samlade Elevhälsan.

Det ska finnas elevhälsa för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Den samlade Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska och psykosociala insatser. Detta innebär att det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bidra till en hälsofrämjande skolutveckling och undanröja hinder för enskilda elevers lärande.

Identifierade områden där elevhälsans insatser är viktiga är psykisk hälsa och ohälsa, arbetsmiljö, skolfrånvaro och levnadsvanor.

Arbetsuppgifter exempel som gäller hela elevhälsan.

Det generella arbetet kan innebära att elevhälsan

  • Samverkar med skolans pedagogiska personal i arbetsmiljöfrågor samt i det övergripande hälsofrämjande och förebyggande arbetet.
  • Bistår skolledningen med information, råd och utredningar i frågor som har betydelse för elevernas, lärande, utveckling och hälsa.
  • Arbetar för en säker och god arbets- och lärandemiljö för eleverna.
  • Uppmärksammar förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar.
  • Tar de av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla elevhälsans arbete.
  • Samarbetar kontinuerligt och strukturerat med pedagogiks och annan personal på skolan.
  • Samverkar med landstingets hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst, ungdomsmottagningar och tandvård.

Det individuellt inriktade arbetet kan innebära att elevhälsan

  • Är delaktiga i uppgiften att identifiera och åtgärda problem i elevens lärande, utveckling och hälsa.
  • Deltar i arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar.
  • Aktivt bistår elever som behöver särskilt stöd.

 

Elevhälsans psykologiska insatser dvs. skolpsykologen
Ur ”Vägledning för Elevhälsan” 2014 har Skolverket och Socialstyrelsen i samarbete formulerat riktlinjer för bl.a. Elevhälsans psykologiska insatser omfattar bl.a. att:

  • Tillföra psykologiska kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete.
  • Ge handledning och konsultation till skolans personal
  • Genomföra psykologutredningar och bedömningar av elev i syfte att kartlägga och förstå hinder för inlärning
  • Bidra med kunskap om psykiska ohälsa
  • Bidra med psykologisk kunskap om skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling.

Psykologyrkets utveckling
Skolpsykologens historiska utveckling hänger nära samman med hela psykologkårens utveckling i Sverige. Psykologutbildning och psykologkårens utveckling på arbetsmarknaden blir parallella företeelser.

Antalet utbildningsplatser på psykologlinjen var i slutet av 70 -talet 150 elever, vilket kan jämföras med antalet utbildningsplatser på Psykologprogrammet som år 2004 nästan var 450 elever. År 2015 räknar man med att 665 elever kommer att examineras.

För att bli legitimerad psykolog krävs idag att man går en sammanhållen 5 årig utbildning samt har ett års praktisk tjänstgöring under handledning av erfaren psykolog. Utbildningen omfattar 200 poäng på psykologlinjen.

Legitimation för psykologer infördes 1978 som en garanti för att psykologen genomgått en av samhället godkänd utbildning och även fullgjort praktisk tjänstgöring. Socialstyrelsen utfärdar legitimationen.

Sedan 1992 finns en reglerad treårig specialistutbildning för psykologer. Specialistbehörighet ges idag inom tre olika områden nämligen, klinisk psykologi, pedagogisk psykologi, arbets- och organisationspsykologi.

Sveriges Psykologförbund som är psykologernas fackförbund har funnits sedan 1955. År 1970 var antalet medlemmar i Sveriges Psykologförbund 3445 personer. Av dem uppskattades ca 2800 vara verksamma psykologer. Siffrorna kan jämföras med att det 2004 fanns ca 7000 medlemmar och 2015 är medlemsantalet 11065 medlemmar.


Skolpsykologens utveckling
Skolpsykologyrket är en relativt ung profession. De första psykologerna började arbeta i Stockholm i början på 60-talet. 1964 fanns 10 psykologer anställda vi d Psykologenheten i Stockholm. Psykologer i skolan var då en försöksverksamhet och varje psykolog ansvarade för ca 5000 elever. Varje län hade tidigare en Länsskolepsykolog som höll ihop hela skolpsykologverksamheten i Sverige. Länsskolepsykologerna försvann i samband med kommunaliseringen av skolan i början på 90-talet.

I dag finns 1000 kommunalt anställda psykologer enligt Psykologförbundets statistik.   Idag räknar man med att det i 200 av de 290 kommunerna i Sverige finns minst en skolpsykolog, men fortfarande saknas det anställda psykologer i ett 90-tal kommuner. Psykologförbundet har som riktlinje att det ska vara högst 500 elever per psykologtjänst.

Psykologens arbetsuppgifter i skolan utvecklas ständigt. Under 60-talet låg fokus på eleven och psykologernas huvudsakliga arbetsuppgift var att testa. På 70-talet arbetade psykologen också med grupper av elever och föräldrar men också med skolövergripande arbetsuppgifter som t.ex. handledning, fortbildning och föräldragrupper. Under 1980-talet tillkom även samtal med elever i grupp och enskilt, förebyggande av mobbning, deltagande i kris och katastrofberedskap mm. Under 1990–talet var det många nedskärningar men samtidigt uppmärksammades de neuropsykiatriska/psykologiska diagnoserna som ADHD, DAMP osv. och psykologerna fick ny fart på testande och utredande, samtidigt som de måste hålla de arbetsuppgifter som kommit till sedan 40-talet vid liv.

1992 inrättades specialistutbildningen och skolpsykologen fick möjlighet att vidareutbilda sig till och få behörighet som specialist i pedagogisk psykologi.

Tidigt 2000-tal kännetecknades av en harmonisk syntes av traditionsrikt skolpsykologiskt arbete och nytänkande. Skolpsykologen hade fått en stabil yrkesidentitet och hade banat en väg som nyutexaminerade psykologer i skolan drog god nytta av.

2011 börjades skärpningen av Skollagen (2010:800) att tillämpas, då man införde den samlade Elevhälsan med bl.a. lagstadgat krav på att alla skolor bl.a. ska ha tillgång till skolpsykolog.

Psykologen i skolan är generalist och arbetar aktivt inom alla nivåer i skolan dvs. både på individ-, grupp- och organisationsnivå.